Debatt: Förtryck gömmer sig i det osagda, Kristianstadsbladet 21 augusti

Att undvika konflikt är inte lösningen, anser Jessica Blom Larsson (FI).

Foto Fredrik Sandberg TT

Den kulturella och ideologiska makten befinner sig i det osagda, skriver Jessica Blom Larsson (FI).
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Den liberala eller konservativa feministen har som mål att undvika konflikt till varje pris. Deras konfliktfria önskan utgår från inställningen att individen (och marknaden) alltid vet bäst och, om bara var och en själv får möjlighet att välja, ska vi nog se att summan av kardemumman blir ett lyckligt, jämställt och välmående samhälle.

För är det något som både konservativa och liberala politiker vet är att vi alla kan bli precis vad vi vill om vi bara kämpar tillräckligt hårt. Dessa visdomsord som näst intill varenda förälder indoktrinerat sina telningar med för att ge dem ambition och självförtroende i livet.

Även de liberala och konservativa måste visserligen motvilligt erkänna att vi inte ens är i närheten att uppnå de jämställdhetsmål som alla riksdagspartier ställt sig bakom.

Debattörens önskan om ett konfliktfritt samhälle har ett politiskt budskap som påminner mig om ett sådant där affirmationskort, med positiva ord som kommer ge dig självkänsla ifall du bara upprepar dem tillräckligt många gånger framför spegeln.

Som utbildad medie- och kommunikationsvetare är jag väl insatt i språkets betydelse för hur vi uppfattar världen, verkligheten och politiken. Det gäller dock att skilja mellan retoriska och pedagogiska ordval, som används för att förmedla budskap och kunskap, och ett generellt språkbruk som döljer strukturer och normer. Den kulturella och ideologiska makten befinner sig nämligen i det osagda. Det som naturliggjorts och inte längre behöver förklaras.

Förtryck, diskriminering och osynliggörande frodas där i det osagda.

Liberaler och konservativas glättiga fasad säger att om vi bara gör som vi alltid har gjort och upprepar affirmationerna tillräckligt många gånger, då finns det ingen baksida.

Talande siffror i statistiken handlar förmodligen bara om att alla individer helt enkelt inte vill bli lyckliga, framgångsrika och jämställda? Eller så är det vi rosa, gröna och röda feminister som väljer att se det halvfyllda glaset halvtomt. Vi älskar nämligen konflikter och hittar på en massa dumma ord för att provocera fram dem. Såsom strukturer, normer, maktordningar och patriarkat. Krigiska och hatiska ord som tydligen skrämmer männen så till den milda grad att vi gör bäst i att tystna och istället ödmjukt mumla: bara vi blir lite mer kompetenta, och viljestarka, kan vi nog ta mer plats om några år.

Som feminist i Feministiskt initiativ anser jag att det är de förtryckta, diskriminerade och osynliggjordas självklara rätt att få makten över definitioner, problemformuleringar och lösningar. Skapar detta konflikter i det svenska samhället, so be it. Vill vi vidga demokratin och sätta jämlikhet, jämställdhet och rättvisa först på dagordningen kan vi inte låta något vara osagt. Samhällsutvecklingen går via språket och förtryck, diskriminering och osynliggörande gömmer sig i det osagda.

Homeparty i Trelleborg

Homeparty med Sanne

F! Trelleborg är en nystartad lokalgrupp som vill hjälpa till att bidra till en bättre värld med mänskliga rättigheter och feminism i fokus.

Jag och Sanne kommer dit och pratar om vikten av att ett feministiskt ideologiskt parti tar plats i det offentliga samtalet, och i maktens rum.

Kom och ta chansen att ställa frågor och diskutera feministisk politik!

När: 31 augusti kl. 14.00
Var: Prästkragevägen 2, 23193 Trelleborg (Skegrie).
Homepartyt håller på i ca 2 timmar inklusive veganfika (gluten och laktosfritt).

Anmäl ditt deltagande:
trelleborg@feministisktinitiativ.se
Telefonnummer: 076-317 15 92 (Linda Kyllsen)

Välkomna!

EN FRÅGA TILL SD

En fråga till SD

Statistik kan användas till mycket.
Beroende på hur du ställer frågorna, och tolkar svaren, kan den både hjälpa och stjälpa i strävan mot kunskap och ett bättre samhälle.

De verktyg som vi politiker har för att förändra brottsstatistiken är sådant som skola, utbildning, arbete, hälso- och missbruksvård.

Inte skrämselpropaganda!

Och nej, feministiskt initiativ påstår inte att nästan alla män är kriminella men vi hävdar att det finns strukturer och manlighetsnormer som vi kan och bör förändra. Vi måste synliggöra dem och vi behöver utbilda förskole- och fritidspedagoger, lärare och vårdpersonal i normkritik och genuspedagogik. Dessutom finns det andra viktiga faktorer som vi bör titta på i brottsstatistiken, såsom fattigdom och klasskillnader. Där kan vi förmodligen hitta de flesta gemensamma nämnarna mellan de som sitter i våra fängelser.

I samma veva bör vi även titta på, och fundera över, vilka normer och värderingar som finns mellan olika typer av kriminalitet. Ekonomisk brottslighet, såsom t.ex. insiderbrott, skattebrott och bokföringsbrott har inte alls samma värdeladdning som inbrott och rån. Varför väcker inte dessa brott samma avsky hos gemene man?

 

Något förenklat tycks förväntningarna på kvinnor ofta fortfarande vara att de ska vara mindre aggressiva och maktlystna men mer empatiska och ansvarskännande än män. När kvinnor ska leva upp till sådana förväntningar är det möjligt att deras benägenhet att begå brott också minskar. För män står däremot brottsligt beteende inte i lika stark motsättning till manlighet, utan i vissa fall kan det, enligt forskningen, till och med förstärka den manliga identiteten. 

(BRÅ 2007)