Ofrivillig barnlöshet

Liv_i_provrör”Vårt kärleksliv har ibland känts teknologiserat”, SvD 9 april 2001

Att inte kunna bli gravid, och biologisk förälder, kan nog vara något av det tuffaste jag gått igenom. Ofrivillig barnlöshet verkade nämligen, för fjorton år sedan, bli resultatet av alla gånger de skurit upp och rotat runt i min mage.

Redan när jag var i artonårsåldern nämnde en läkare att jag med ganska stor säkerhet skulle få svårt att bli gravid. Jag tog det inte riktigt till mig. Dels hade jag ungdomens obotliga optimism, dels hade jag varit sjuk så länge att infertilitet faktiskt kändes som ett mindre problem. Jag var mest glad över att jag fortfarande levde.

Det var först i trettioårsåldern som jag började känna efter, och ta till mig det som ett faktum. När jag sedan träffade min nuvarande man kom den stora saknaden över mig med oresonlig kraft. Jag ville ju bilda familj och uppleva allt det som flera av mina vänner tog för givet.

”Tack vare” min medicinska historia behövde vi inte gå igenom en längre fertilitetsutredning utan fick ganska snabbt påbörja den första IVF-behandlingen. På den tiden fick vi två försök i region Skåne och, lyckades inget av dem, kostade ytterligare försök 25 000 kronor styck. Idag är det istället ett slags poängsystem som gäller.

Chansen att det ska lyckas på ett, eller två, försök är inte särskilt stor och jag har, med tanke på att ofrivillig barnlöshet är klassat som en sjukdom,  svårt att förstå varför en inte ska ha rätt till all hjälp som går att få. Jag tror att om vi erbjuder fler chanser, tillsammans med adekvat rådgivning och stöd, skulle många komma ifrån den där fruktansvärt traumatiserande desperationen som går hand i hand med hormoner och sorg. Att dessutom inse att reglerna ser olika ut beroende på vilket landsting du råkar bo i – det skapar bitterhet. Alla regler och riktlinjer bör se exakt likadana ut över hela landet.

Vi lyckades inte bli gravida på något av våra försök, och dessutom blev jag sjuk båda gångerna. Vid det andra försöket förlorade jag massa blod, p.g.a. komplikationer som hade med tidigare operationer att göra. Jag blev ännu en gång inlagd på sjukhus med blodtransfusioner och många, många tårar.

Efter det sa min man absolut nej till att göra fler försök och vi bestämde oss för att gå en adoptionskurs istället.

Då vi i Sverige, av outgrundliga anledningar, har ett lagverk som inte uppmuntrar till inhemska adoptioner ställde vi in oss på att det skulle ta flera år innan vi: dels hade råd, dels uppfyllde alla krav som ställdes på oss för en internationell adoption. Vi var t.ex. snabbt tvungna att gifta oss. I ett flertal länder finns nämligen absoluta krav på ett antal års äktenskap för att få adoptera.

Jag skulle önska att jag idag kunde hävda att adoptionen inte blev av p.g.a ideologiska eller moraliska skäl. Så var det inte, vi hade helt enkelt inte råd.

Vad jag kan berätta, med enorm glädje, är att vi ändå är föräldrar idag. Vill du veta mer om hur vi blev det, läs vidare under fliken familjehemsvård.

Vis av dessa erfarenheter har jag full förståelse för att flera organisationer, och politiker, driver frågan om surrogatmödraskap. Feministiskt initiativ har dock tagit ställning mot detta av anledningar som du kan läsa här.

Detta är inte en enkel fråga att ta ställning till men, trots att jag av hela mitt hjärta kan sympatisera med de som ser detta som en väg till föräldraskap, ställer jag mig helt bakom partiets ställningstagande. Jag skulle även vilja lägga till det faktum att desto hårdare vi kämpar för rätten till biologiskt föräldraskap, desto mer skapar vi bilden av att ”blodsband” värderas högre i familjebildning än kärlek och psykologisk anknytning. Min egen syster sa alltid att hon skulle ställa upp som surrogatmamma åt oss ifall hon kunde. I dag är jag överlycklig över att hon aldrig gavs den möjligheten. De två barn jag har idag är precis de två barn jag vill ha och, med risk för att låta som en banal kliché: blod är visserligen tjockare än vatten men kärlek är tjockare än blod.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s